Slumrande forum (sida 3 av 3) | Föregående sida | Nästa sida

Magnus Eriksson: 2014-09-29 08:07		Jag kan möjligen tillägga att jag sannolikt är den Rootsymedarbetare som blivit hårdast angripen, stundom även kritiserad, av andra medarbetare här i forumet. Jag tycker att den öppenheten är den enda rimliga principen.
Tom Skjeklesæther: 2014-09-29 11:30		Vänsternisseri?!?! Fantastisk ord. Made my day. Tom
Frank Östergren: 2014-09-29 12:45		Bengt, tack för ditt svar. Jag instämmer, som du förstår, inte i dina åsikter, annat än att redaktionella diskussioner ska föras internt. I övrigt, om vi betraktar rootsy.nu som en frilansdriven redaktionen, innebär det inte att den ska på grund av frivillighetens deltagande att det ska vara en redaktionen utan textkritik, diskussion om språk, redaktionell inriktning med mera. Som frilansare, hur ofta fick jag inte artiklar omskrivna, kritiserade, ratade. För att jag hade ett dåligt språk, fel vinkel, skrev inte efter publikationens inriktning. Samma under alla de år jag arbetat på redaktioner, fått skriva om texter, eller fått se texterna omskrivna av någon annan. Fått besked om »här skriver vi inte så«. Sidor jag har redigerat/layoutat har kritiserats, det också i seminarier. Allt i en normal redaktionell process. Varför en sådan process inte skulle vara tillämpbar på rootsy.nu, det har jag svårt att förstå. Alla har vi, förhoppningsvis, krav på rootsy.nu. Här ska finnas nyfikenhet, fördjupning, lust. Men det ska också presenteras på ett kvalitativt sätt. I allt från det lilla till det stora. En nypublicerad text skriver talet tolv med siffror. I löpande redaktionell text skrivs allt ett till tolv med bokstäver, 13 och vidare med siffror. Detta om det inte är sifferredovisning av exempelvis börskurser eller sportresultat. Vad den här tråden verkar resultera i är ett vissa inslag i debattforumet hamnar i fokus. Ja, i totalt fokus. Det andra då, förslagen kring rootsy.nu som helhet? För mig är det frågor viktigare än om någon person känner har svårt att skilja på sak och just person.
Håkan Olsson: 2014-09-29 14:57		»En nypublicerad text skriver talet tolv med siffror. I löpande redaktionell text skrivs allt ett till tolv med bokstäver, 13 och vidare med siffror. Detta om det inte är sifferredovisning av exempelvis börskurser eller sportresultat.« - En ren miss av mig. Brukar var noga med att få rätt detta. Beklagar och rättar!
Magnus Eriksson: 2014-09-29 15:03		Fast det är fult med siffror. Jag skriver konsekvent »fjorton« och »tvåhundra« etc, inte 14 och 200, inte heller sätter jag punkt efter avbrytningsförkortningar som »etc«.
Håkan Olsson: 2014-09-29 15:21		Anarkist-Magnus!
Frank Östergren: 2014-09-29 16:00		Håkan, sifferreferensen var ingen kritik mot din insats. Snarare ville/vill jag ta upp att elementära journalistiska skrivregler bör den som medarbetar på rootsy.nu känna till. Vad jag däremot Håkan, kan känna tveksamhet inför är dubbelrecenserandet. Jag har varit med om det ett par gånger, en gång med Magnus, en annan gång till och med i en trippelversion. Texterna blir till en debatt, något som skulle kunna fungera på en FB-sida, med dess snabba möjlighet till replik. Kanske, dock, skulle det kunna fungera i nuvarande form om uppdraget gavs till två recensenter och de fick lyssna på musiken utan att vet vilken artisten är.
Håkan Olsson: 2014-09-29 16:29		Dubbel-recenserandet beror oftast på att jag slarvat i min roll som redaktör och två skribenter har ovetande om varandra skrivit om en och samma platta. I de fall jag publicerat bägge tycker jag det har funnits ett värde i att läsa båda. Inte nödvändigtvis att de stå mot varandra utan snarare att de kompletterar. Och när skribenter lagt ner sin själ i att skriva en recension tycker jag att det är trevligt om den blir publicerad och läst. Mer genomtänkt än så är det inte.
Rune Häger: 2014-09-29 16:44		Jag borde kanske medverka i debatten om hur man ska skriva recensioner, eftersom det tydligen är mina alster här på rootsy, som har retat upp främst debattören Östergren. Bland annat skriver han (till min stora förvåning) »Till signaturen Rune Häger vill jag detta säga; att det är tjänstefel att kokettera med okunskap. Även om man inte vet ett dugg, ska man ge intryck av att man vet. Det är skyldigheten mot läsarna.« Man ska alltså ljuga för sina läsare. Det är t o m en skyldighet att ljuga. Detta vänder jag mig emot. Jag vill att mina läsare ska få information, tips och kanske nya kunskaper i mina recensioner. Ibland kan man hitta en ny platta med en artist som man aldrig har hört eller sett förut. Talar jag om detta för läsarna, att jag inte har hört talas om artisten tidigare, så »koketterar« jag alltså enligt Östergren. Han tycker att jag ska ge intrycket att jag känner till artisten. Alltså ljuga för läsarna. Ursäkta, men jag begriper inte meningen med detta. Om jag hittar ett album som jag av någon anledning gillar, ska jag förmedla detta på ett sätt som väcker nyfikenhet hos läsaren, oavsett om jag känner till artisten eller om det är en ny bekantskap. Vad vitsen är med att ge intryck av att jag känner till artisten, begriper jag inte. Kan någon förklara detta för mig? Östergren själv, kanske? Recensioner kan skrivas på många sätt. Det finns recensenter som briljerar i kunskaper, men som skriver så uppstyltat att man inte orkar läsa deras alster. Jag för min del läser helst recensioner som på ett underhållande sätt gör mig nyfiken på en platta, en film, en bok, en konsert eller vad jag nu hittar på kultur- och nöjessidorna. Och om en recensent berättar att han/hon inte kände till artisten förut, så är det inget jag reagerar negativt på. Och därför bangar jag inte heller för att tala om att jag har hittat en artist som jag inte vet ett skvatt om. För Östergren är detta tydligen otänkbart. Är det bara jag som tycker det är konstigt?
Magnus Eriksson: 2014-09-29 22:40		Nu har primadonnorna framträtt och Frank misstänkliggjorts. Låt oss då återvända till Franks konkreta förslag, vilka tveklöst är värda att diskutera. Jag ser två svårigheter: den redaktionella och den medarbetsliga. De hänger dessutom ihop. Den typen av variationsrikedom som Frank vill ha i materialet förutsätter en stark redaktionell styrning, som jag knappast tror att Håkan kan ta på sig. Redan en sådan sak som att uppdatera Bäst just nu-listorna kan tyckas övermäktigt. Som medarbetare är de flesta av oss också ytterst oregelbundna. Vi kan vara tysta, eller icke-skrivande, flera månader för att plötsligt komma upp med flera recensioner på kort tid. Ju tydligare struktur en sida har, desto starkare styrning kräver den. Och desto större krav på regelbunden närvaro och aktivitet från medarbetarna. Eller inte? Vad säger du utifrån din redaktionella erfarenhet, vilket är oerhört mycket större än min, Frank? Annars har jag stor sympati för Fransk idéer. Rootsy har sett likadan ut i tio år, och den enda förnyelse jag lyckats föreslå är att fler recensioner ska exponeras. Och det var nog åtta år sedan jag föreslog Håkan det ... Anyway, jag är inte så defaitistisk som det kan låta. Det är naturligtvis värt att försöka på den väg som Frank föreslår. Men det ligger på oss som medarbetare. Vi har krönike- och artikelutrymmen. Men dessa beteckningar är mest administrativa. Aktuella listor kan publiceras i form av krönikor, och artikelformatet är aldrig givet; se bara på Jonas Ericssons suveräna kyrkoherdsliga dagbok häromåret. Och naturligtvis måste vi eftersträva att skriva ständigt bättre recensioner. En ovärderlig hjälp i detta ger kritiska synpunkter från besökare och andra medarbetare. Endast i ljuset av kritiken blir vi bättre.
Frank Östergren: 2014-09-30 11:26		Redaktionellt ledande arbete är lika med styrning. Till och med i detaljer. Detta av den enkla anledningen att produkten, tidningen, programmet, videon, skriften, ska vara en enhetlig slutprodukt gjord utifrån den policy som finns. Skulle medarbetarna få skriva som de själva ville och skulle redigerarna få formge sidorna enligt eget huvud, för läsarna bleve det förvirrande. En redaktion kräver stark styrning, det är svaret Magnus Eriksson, på din fråga. Styrningen gäller inte bara innehållet, utan även hur en text produceras tekniskt. Som exempel tar vi förrförra meningen. Den avslutas med ordet fråga. Jag var på väg att skriva frågeställning. Men ändrade mig. Ett annat exempel, hur skrivar man television i förkortning? Tv, TV, tv? Texters utseende, nyhetstexter ska ha rak högermarginal, medan kanske krönikor tillåts ha ojämn högermarginal. Ojämn högermargnal, det är vad ni ser exempel på här. Hur lång ska en ingress vara? Tre utgångar och utan indrag. Kan svaret vara. Brödtexten börjar utan indrag, sedan indrag. Före mellanrubrik blankrad. Efter mellanrubrik inget indrag på första utgången. Sådana här och många fler teknikaliteter diskuteras i redaktionernas utvecklingsarbete. Detta samtidigt med diskussioner om innehåll och texter. Textanalys, textkritik, vinklingar, inriktning. Hur färger används, graden på bokstäver. Ni är säkert flera som med åren börjar få svårt att läsa vad som står på CD-omslaget, allra helst om layoutaren leker med färg. Jag hoppas Magnus Eriksson - och alla ni andra - är nöjda med svaret. I den här tråden har det kommit undringar om vad vi kan kalla journalistisk ärlighet. Jag tillåter mig några jämförelser I sportsändningar i tv, har ni någon gång hört en kommentator säga »de här lagen har jag aldrig hört talas om eller sett förut och jag vet ingenting om spelarna«. Även om så är fallet så nämner kommentatorn inte detta, utan ger ett sken av kunskap. Eller mer korrekt, ser sig till att skaffa kunskap. Men aldrig att okunnigheten eller hur kunskapen införskaffades, den redovisas inte för tittaren/lyssnaren. Detta är en grund i alla journalistik, vare sig den är refererande, redovisande eller granskande. Ett annat problem är jäv. Ni är bekanta med att tidningar har som princip att om en medarbetare ger ut en bok, då recenseras den någon som allra helst medarbetar på en konkurrerande tidning. Personligen känner jag tveksamhet när det gäller att skriva om de skivor som Rootsy ger ut. Sak samma vad gäller skivor från samma distributör eller skivbolag. Om jag får, som uttrycket tillåter, vara personlig, har jag syndat mot detta. Först ville man se sitt namn i tryck, sedan bli dunkad i ryggen av skivbolaget, känna sig mallig inför omgivningen när artisten sa hej. Detta rinner av och jag anser att skrivarkretsen på rootsy.nu har nått sådan mogen och insiktsfull ålder att man måste kunna se bortom det egna. I den här tråden har jag endast och endast haft och har ambitionen att följa upp Bengt Erikssons startinlägg. Detta med konkreta förslag om rootsy.nu, både vad gäller forumet och helheten. Resultatet har med få undantag blivit att personliga känslor kommit upp till ytan. Saken har fått stå tillbaka. Avslutningsvis; Håkan Olsson, anser du - för det är din sida, din sajt, din grupp - att de förslag jag och andra har inte är genomförbara, att du hellre ägnar din tid åt skivbolag och turnéer, jag respekterar detta. Men jag tror du måste peka med något finger. Annars riskerar forumet att bli kränkta recensenters anslagstavla.
Frank Östergren: 2014-10-02 12:13		Detta inlägg publiceras på två debattrådar, »Stopp svineriet« och »Slumrande forum«. Motiveringen är att inlägget berör på rubrikerna. Under rubriken »Stopp svineriet« tas den uteblivna norska ansökan om att arrangera vinter-OS (OL) 2022 upp. Jag undrar, vad motiverar debattforumet på musik- och kultursajten rootsy.nu till att ta upp ett idrottspolitiskt skeende? Inläggen på forumet har genom åren rört sig över stora områden, där annat än musik tagits upp. Men då oftast som en del av någon debattråd. Enligt min åsikt är rootsy.nu, med sitt forum, en sajt för musik och dess närliggande kulturyttringar. Debatten och inläggen på forumet ska i första hand handla om detta. Är det fritt fram för allt skulle jag kunna använda forumet till att klaga på Coops matpriser, servicen ombord på Destination Gotland, väghållningen i Jämtland med mera. Jag tycker det är tråkigt att tråden om OS/OL i Oslo anses av dess avsändare som något angelägnare att diskutera än tråden om innehåll och inriktning på rootsy-nu
Bengt Eriksson: 2014-10-02 16:58		Frank, du förordar att Håkan förutom att vara en mer noga redaktör dessutom modererar forumet?
Frank Östergren: 2014-10-03 10:05		Inledande fråga härleds till inlägget under rubriken »Stopp svineriet«. Bengt, kräver jag verkligen så mycket? På ett musikforum diskuteras kring musik, på ett sportforum kring sport, på ett flugfiskeforum kring flugfiske. Givetvis kan de korsa varandra, men är det verkligen så att forumet på rootsy.nu ska vara en allmän insändarsida? Kanske inte ens forumet behövs? För ingen verkar vilja diskutera musik. Så vad ska vi ha rootsy.nu till. Håkan, Bengt, Magnus, ALLA NI ANDRA. Det här inlägget publiceras också under rubriken »Slumrande forum«. Dit jag föreslår att debatten, det som finns kvar av den, återgår.
Magnus Eriksson: 2014-10-03 11:26		Den här gången håller jag inte med dig, Frank. Jag tycker att det ligger ett värde i att även andra frågor, inte sällan aktualiserade av musiken, kan diskuteras i forumet. Gränsdragningen kan också bli oklar. När Bengt och andra skäller på mina karaktärsdefekter kanske det också implicerar något om min musiksmak, som ju vanligen bedöms som mindre fin av de rättänkande? Och frågan om idrott och politik kan också ha bäring på frågan om musik och politik, för att ta ett par exempel. Vi ska inte heller underskatta att Rootsys forum kanske är något av det närmaste vi kommer samtalskulturen från 1700-talets kaffehus i London. Då må också allt kunna diskuteras, men visst är det bra om det ligger en tyngdpunkt på musiken.
Lista ämnen | Föregående sida | Nästa sida Föregående ämne | Nästa ämne

Skapa en användare och logga in för att svara på inlägg